Idétorka
Kanske är det dags för en namnändring till "Sentimentalitetsbloggen". Mest av allt blir det väl bara svammel.
Det gamla vanliga, med andra ord.
Ja, visst vill jag ha ur mig det jag skriver, men det är ändå bara en liten del.
Det känns som att jag aldrig kommer ända fram. Att jag aldrig riktigt skriver det som både betyder något och dessutom låter vettigt.
Men men...man kan aldrig tvinga sig fram till inspirationen. Den är som kärlek. Den kommer till en.
När den väl är där vet man hur det ska vara. Det är enkelt att känna.
Det gamla vanliga, med andra ord.
Ja, visst vill jag ha ur mig det jag skriver, men det är ändå bara en liten del.
Det känns som att jag aldrig kommer ända fram. Att jag aldrig riktigt skriver det som både betyder något och dessutom låter vettigt.
Men men...man kan aldrig tvinga sig fram till inspirationen. Den är som kärlek. Den kommer till en.
När den väl är där vet man hur det ska vara. Det är enkelt att känna.
Kommentarer
Trackback
