Istället för ljud

Kanske går det runt, runt, runt.

Frågan är bara om jag bryr mig nu?

Jag klarar aldrig att engagera mig själv, men nu förs jag in i det.

Och ärligt talat, när allt kommer omkring.

Jag klagar inte.

Jag ska inte klaga.

Bara känna vad jag vill känna.

Känna att det går bra.

För när det flyter på i mina öron.

Hur skulle jag någonsin kunna misslyckas då?

Jag önskar bara att jag kunde ta med mig känslan till efteråt.

Men om jag tänker positivt då.

Varför inte?