Ö

Precis när solen tog sig fram ur molnens täcke.

När västsidans toppar och rev badade i ljus.

Då mina ögon kunde följa horisonten ett halvt varv.

Då var det som vackrast.

Men jag önskade att du var där. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0