Verkligen
Så jag låter hysterin lägga sig.
Återvänder till lugnet.
En upprymdhet jag inte kännt på länge.
Ett desperat och vackert hopp.
För den här gången, nu tror jag nästan att det kan vara sant.
För eller senare kanske man leder sig dit.
Men vad som händer nu.
Det är upp till mig.
Kommentarer
Trackback
