Noland

Jag vet inte riktigt om jag räknade det som ett löfte, men nu sitter jag här och kan bara konstatera att jag har misslyckats, hur man än vänder och vrider på det.

Jag skulle avstå från tillfälliga nöjen för mitt eget bästa.

En konsekvensetik som innebar att jag skulle bygga på de riktiga värdena i livet.

Ge mig kraft att orka - för det har jag uppenbarligen inte nu.

För sysslolös i min sysslolöshet.

Jag slösar tid.

Men vad var det som jag kom fram till...frihet föder lathet och förtryck gör en handlingskraftig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0