Mening

Samma tankar repeteras om och om igen.

Ge mig rum.

Ja, det blir bättre när jag uttrycker mig.

På mina egna villkor, dessutom.

Så nu, igen.

Tänk inte.

Vill du ha det så, Hannes?

Kanske.

Jag vet att jag mår bra av det.

Med er vänder det igen, om inte tidigare.

Jag längtar redan.

För ja, jag måste erkänna.

Jag är långt ifrån likgiltig.

Precis som jag vill ha det, alltså.

Var nöjd.

Och nöj dig där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0