Istället för ljud

Kanske det första jag sa, varför jag tycker om dig.

Att du vågar vara dig själv.

Och som du sa, fastän du ändrats.

Du känner att du är dig själv ändå.

Så starkt.

Så starkt att det är svårt att tro.

Men hos dig tvivlar jag inte.

För hos dig kan även jag vara mig själv.

Jag har inget att dölja.

Och den du blivit.

För mig, nästan perfekt.

För som du sa.

Fullkomlig perfektion tar bort det intressanta, det roliga.

Men om du har några brister är jag mer än villig att leva med dem.

För kärlek måste vara villkorslös.