Istället för ljud

Det blev så hastigt.

Jag önskar att jag kunnat stanna längre.

Dränkt alla sorger med din närhet.

För jag var så kall och du var så varm.

Fastän du frös.

Och vi kunde darra tillsammans.

Eller sitta inne i värmen.

Och du darrade ändå.

Men det gjorde inte mig något.

Jag kom väl aldrig fram till det viktigaste.

Det som jag egentligen ville säga.

Jag hade inte tänkt ut det ändå.

Så kanske var det inte så viktigt.

Kanske behövde jag bara vara med dig.

Stilla min abstinens.

För jag vill inte vara utan dig.

Hela tiden du inte är närvarande.

Då är du saknad.

Och kanske kan vi bara vara.

Inte mer än så.

När det inte finns några ord.

Så nu väntar jag bara.

Väntar till nästa gång.