Istället för ljud

Det som får mig på fall.

När begäret går i kras.

När allting rämnar eftersom det tycks vara det enda ärliga.

Ja, ett begär är det.

Jag verkar inte kunna vara nöjd.

Men kanske kan jag komma lite närmre.

Lite till.

---

Så ska jag släppa allt som är jobbigt?

Låta det vara och hålla en fasad?

Vika undan de dagar som det finns där?

Kämpa emot?

Eller kanske bara vänta?

Ja, jag längtar.

Längtar tills det känns riktigt bra igen.

förhoppningsvis tar jag vara på tiden tills dess.

Om den nu kan ge mig något, det vill säga.

Med öppenhet ska det nog gå bra.